Upphovsrätt i arkiv

Kunskap

Bevara, tillgängliggöra och använda arkivmaterial

Arkiv innehåller fotografier, filmer, kartor, ritningar, konstverk och andra handlingar som kan vara skyddade av upphovsrätt.

Att en arkivinstitution äger eller bevarar ett exemplar innebär inte automatiskt att institutionen också har rätt att kopiera, publicera eller tillåta vidare användning av materialet.

På den här sidan får du stöd för att:

  • bedöma om material i ett arkivbestånd är upphovsrättsligt skyddat,
  • skilja mellan äganderätt och upphovsrätt,
  • hantera fotografier och andra verk,
  • dokumentera rättighetsbedömningar,
  • vägleda forskare och andra användare.

Observera

Informationen är allmän vägledning och ersätter inte juridisk rådgivning eller en prövning i det enskilda fallet. Upphovsrättsliga bedömningar måste alltid göras utifrån rådande omständigheter. Även om upphovsrätten har upphört kan dataskydd, sekretess, avtal, etiska hänsyn eller andra regler påverka hur materialet får användas.

Notera också att regler och rättsläge kan förändras. Kontrollera därför alltid att vägledningen är aktuell. Sidan uppdaterades senast 1 september 2026.

Upphovsrätten

Upphovsrätten skyddar litterära och konstnärliga verk. Skyddet uppstår automatiskt när ett verk skapas, förutsatt att resultatet är tillräckligt originellt. Någon registrering krävs inte. Upphovspersonen har som utgångspunkt ensamrätt att bestämma hur verket får kopieras, delas, säljas och göras tillgängligt för allmänheten.

Upphovsrätten regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Upphovsrätt: ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna innebär att rättighetshavaren som utgångspunkt bestämmer vem som får:

  • framställa exemplar av verket,
  • digitalisera eller skanna det,
  • publicera det på internet,
  • sprida kopior,
  • visa eller på annat sätt göra det tillgängligt för allmänheten.

Rättigheterna kan helt eller delvis överlåtas eller upplåtas genom avtal.

Upphovsrätt: ideella rättigheter

De ideella rättigheterna innebär bland annat att upphovspersonens namn ska anges när god sed kräver det. Ett skyddat verk får inte heller ändras eller användas i ett sammanhang som är kränkande för upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende.

Ett avtal om rätt att publicera ett verk innebär därför inte nödvändigtvis att verket får ändras fritt eller publiceras utan namnangivelse.

Upphovsrätt i arkivbestånd

Material som ofta har verksskydd

  • artiklar och manuskript
  • romaner, noveller och dikter
  • fotografier
  • filmer och ljudupptagningar
  • kartor och ritningar
  • teckningar och illustrationer
  • målningar och grafiska verk
  • noter och musik
  • pjäser
  • datorprogram
  • fanor, standar och textil bildkonst

Listan är inte fullständig. En handling behöver inte ha ett konstnärligt syfte för att kunna vara skyddad. Den avgörande frågan är om utformningen är tillräckligt originell.

Material som ofta saknar verksskydd

Vissa handlingar är så standardiserade, faktabaserade eller rutinmässigt utformade att de kan sakna den originalitet som krävs för att vara upphovsrättsligt skyddade verk. Det kan exempelvis gälla

  • enkla förteckningar,
  • standardiserade blanketter,
  • kortfattade protokollsanteckningar och
  • rutinmässigt utformade ekonomiska handlingar.

Att en handling saknar verksskydd innebär dock inte automatiskt att den får användas helt fritt. Fotografier, film- och ljudupptagningar, kataloger och databaser kan omfattas av närstående rättigheter eller andra skyddsregler. Personuppgifter, sekretess, avtal och etiska hänsyn kan också begränsa användningen.

Bedöm därför både handlingens innehåll och vilka andra rättigheter eller regler som kan vara tillämpliga.

Fotografier i arkivbestånd

Fotografier kräver ofta en särskild analys. Upphovsrättslagen skiljer mellan fotografiska verk och fotografiska bilder.

Fotografiska verk

Ett fotografi kan vara ett fotografiskt verk om fotografen har gjort fria och kreativa val som ger bilden originalitet, självständighet och individualitet.

Bedömningen kan exempelvis ta hänsyn till fotografens val av:

  • komposition,
  • ljussättning,
  • perspektiv,
  • iscensättning,
  • objektiv och andra fotografiska möjligheter,
  • bildutsnitt,
  • tidpunkt,
  • efterbearbetning och manipulation.

Ett fotografi blir inte mer originellt med tiden. Originaliteten måste finnas när fotografiet skapas. Att fotografen har varit yrkesfotograf kan vara en ledtråd, men är inte i sig avgörande.

Skyddstid för fotografiska verk

Ett fotografiskt verk är som huvudregel skyddat under fotografens livstid och till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret.

Om fotografen avled under 1956 löper skyddet alltså normalt till och med den 31 december 2026. Verket blir i så fall fritt från och med den 1 januari 2027.

Fotografiska bilder

Ett fotografi som inte uppnår tillräcklig originalitet för att vara ett verk kan i stället skyddas som en fotografisk bild.

Exempel kan vara fotografier där framställningen i huvudsak har styrts av tekniska, dokumenterande eller rutinmässiga krav och utrymmet för fria och kreativa val har varit begränsat. Bedömningen måste alltid göras utifrån den enskilda bilden.
 
Skyddstid för fotografiska bilder

En fotografisk bild skyddas i 50 år efter det år då bilden framställdes.

Ett fotografi som togs under 1976 omfattas alltså normalt av skydd till och med den 31 december 2026 och blir fritt från och med den 1 januari 2027, om det endast är en fotografisk bild.

För fotografier som framställdes före den 1 januari 1969 kan äldre bestämmelser och övergångsregler innebära att skyddet har upphört. Fotografiska bilder från denna tid är därför ofta fria från fotografiskt bildskydd. Bedömningen kan dock påverkas av om fotografiet är ett fotografiskt verk, när tidigare skydd upphörde, fotografiets ursprung och vilka övergångsbestämmelser som gäller. Använd därför inte årtalet 1969 som en ensam och absolut regel.

Arkivinstitutionens exemplar och upphovsrätten är olika saker

En grundläggande princip är att skilja mellan:

  1. ägandet av det fysiska eller digitala exemplaret, och
  2. rätten att bestämma hur innehållet får användas.

När en arkivinstitution tar emot ett fotografi, brev, manuskript eller annat material förvärvar institutionen inte automatiskt upphovsrätten. Överlåtelse av ett exemplar innebär normalt inte i sig att upphovsrätten överlåts. Den som lämnar materialet till arkivinstitutionen kan äga exemplaren utan att ha rätt att ge institutionen tillstånd att publicera innehållet.

Vem har rättigheterna till fotografiet?

Fotografen är normalt den som har framställt bilden. Rättigheterna kan därefter helt eller delvis ha övergått eller upplåtits genom:

  • ett avtal om överlåtelse eller licens,
  • villkor i samband med en beställning,
  • regler och avtal i ett anställningsförhållande,
  • ett gåvo- eller köpeavtal som uttryckligen omfattar rättigheterna,
  • arv eller testamente.

Efter fotografens död kan rättigheterna ha övergått till arvingar eller andra rättsinnehavare. Ett köp eller en gåva av själva fotografiet, negativet eller den digitala filen innebär inte i sig att upphovsrätten övergår.

Att ett fotografi eller annat verk har skapats i en anställning innebär inte automatiskt att arbetsgivaren har fått samtliga rättigheter. Rättsläget kan bero på avtal, kollektivavtal, arbetsuppgifter, branschpraxis och det ändamål för vilket materialet skapades. Kontrollera därför alltid vad arbetsgivaren faktiskt har fått rätt att göra.

Beställda fotografier enligt äldre regler

För fotografier som beställdes medan den tidigare lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild gällde kan den äldre beställarregeln fortfarande ha betydelse för vem som innehar rättigheterna. Utgångspunkten enligt den äldre regeln var att rätten till ett beställt fotografi tillkom beställaren, om inte annat uttryckligen hade avtalats.

Ett äldre ateljéporträtt kan exempelvis vara framställt på den avbildade personens beställning. Ett landskaps- eller miljöfotografi kan i stället tala för att bilden tagits på fotografens eget initiativ. Detta är endast omständigheter som kan ge vägledning, inte säkra bevis.

Det behöver alltså utredas vem som var beställare, när beställningen gjordes, om fotografiet verkligen var ett beställningsarbete och om parterna hade avtalat om något annat.

När fotografier integrerades i upphovsrättslagen 1994 avskaffades beställarregeln. Den tidigare lagen om rätt till fotografisk bild upphörde att gälla den 1 juli 1994.

Beställda fotografier enligt nya regler

Efter den 1 juli 1994 är utgångspunkten att rättigheterna tillhör fotografen. Beställaren får den rätt att använda fotografiet som parterna har avtalat om.

Att en institution har beställt och betalat för en fotografering innebär alltså inte automatiskt att institutionen får publicera, vidareupplåta eller fritt återanvända bilderna.

Okänd fotograf eller rättighetshavare

Att fotografen eller rättighetshavaren inte kan identifieras innebär inte automatiskt att fotografiet är fritt. Innan ett skyddat fotografi med okänd rättighetshavare används bör arkivinstitutionen efterforska och dokumentera vem som innehar rättigheterna.

Om fotografen är okänd kan särskilda skyddstider och regler bli aktuella. För vissa verk räknas skyddstiden från när verket offentliggjordes eller, om det aldrig offentliggjordes, från när det skapades.

Herrelösa verk i lagens mening

Begreppet herrelöst verk har en särskild juridisk betydelse. För att en kulturarvsinstitution ska få använda ett verk med stöd av reglerna om herrelösa verk krävs bland annat en omsorgsfull och dokumenterad efterforskning enligt lagens krav. Reglerna omfattar bara vissa verk, användningar och institutioner. Ett fotografi blir alltså inte ett herrelöst verk i lagens mening bara för att fotografens namn saknas.

Dokumentera efterforskning

Anteckna:

  • vilken information som finns på fotografiet och omslaget,
  • om fotografstämpel, signatur eller negativnummer finns,
  • vilka kataloger och register som har kontrollerats,
  • om arkivbildaren eller givaren/deponenten har kontaktats,
  • om fotografens verksamhetsår är kända,
  • om bouppteckning, arvingar eller rättighetsorganisationer har undersökts,
  • datum för efterforskningen,
  • vem som gjorde den,
  • vilken slutsats som drogs.

Om rättighetsläget förblir oklart bör arkivinstitutionen göra en dokumenterad riskbedömning och vid behov avstå från publicering eller inhämta juridisk rådgivning.

Viktigt

Att rättighetshavaren inte går att hitta är inte samma sak som att tillstånd inte behövs. Om användningen sker med stöd av reglerna om herrelösa verk och en rättighetshavare senare ger sig till känna, kan rätten att fortsätta använda verket upphöra och rättighetshavaren ha rätt till kompensation.

Om institutionen i stället har använt ett skyddat verk utan tillstånd eller annat rättsligt stöd kan användningen utgöra upphovsrättsintrång. Rättighetshavaren kan då ha rätt till skälig ersättning och, beroende på omständigheterna, ytterligare skadestånd.

Att bevara, kopiera och publicera är olika saker

Arkivinstitutionens uppdrag att bevara information måste skiljas från frågan om hur materialet får användas.

Bevarande

Att ta emot, ordna, förteckna och bevara ett arkivbestånd är inte samma sak som att publicera innehållet. Upphovsrätt och dataskydd behöver ändå beaktas i arkivets rutiner, avtal och säkerhetsåtgärder.

GDPR är inte avsett att förhindra arkivering. Förordningen erkänner arkivering av bestående värde för allmänintresset, men arkivändamål får inte användas för att kringgå dataskyddsreglerna.

Digitisering

Skanning, fotografering eller annan digital kopiering är normalt en exemplarframställning. Att digitalisera ett skyddat verk och att publicera den digitala kopian är två skilda användningar som behöver stöd i lag, avtal eller tillstånd.

Intern digitalisering för bevarande och extern publicering ska därför inte behandlas som samma beslut.

Tillgängliggörande i forskarsal

Att låta en forskare ta del av ett fysiskt arkivmaterial på plats är inte detsamma som att lägga ut materialet på internet. Institutionens ansvar och användarens möjligheter kan variera beroende på materialet, avtalen och hur handlingarna görs tillgängliga.

Internetpublicering

Publicering på en webbplats, i en publik databas eller i sociala medier innebär att material görs tillgängligt för allmänheten. Då behöver institutionen bedöma bland annat upphovsrätten, eventuella avtalsvillkor, personuppgifter och integritetsrisker, innehållets känslighet, om konstverk eller andra skyddade verk syns på bilden, om publiceringen har ett informations- eller marknadsföringssyfte, hur fotograf och arkiv ska anges.

Personuppgifter och fotografier

Upphovsrätt och dataskydd är olika regelverk. Ett fotografi kan vara fritt från upphovsrätt men ändå innehålla personuppgifter. Ett upphovsrättsligt skyddat fotografi kan samtidigt sakna identifierbara personer.

Vid behandling av personuppgifter måste institutionen bland annat ha ett tydligt ändamål och en rättslig grund.

Namn och bild i reklam

Om en identifierbar person används i marknadsföring kan lag (1978:800) om namn och bild i reklam bli tillämplig. Sådan användning ska skiljas från redaktionell, vetenskaplig, historisk eller arkivpedagogisk publicering.

Att ett fotografi är upphovsrättsligt fritt innebär inte att det utan vidare får användas för att marknadsföra en verksamhet, produkt eller tjänst.

När ett fotografi avbildar ett annat verk

Ett fotografi kan innehålla flera rättighetslager. Ett fotografi av en tavla, skulptur, karta, textil, affisch eller ritning kan aktualisera:

  1. rättigheten till fotografiet,
  2. rättigheten till det avbildade verket.

Om det avbildade verket är fotografiets huvudmotiv kan tillstånd behövas från både fotografens och verkets rättighetshavare. Om ett skyddat verk endast förekommer i bakgrunden eller utgör en oväsentlig del av bilden kan andra regler bli aktuella. En sådan bedömning måste göras restriktivt och utifrån sammanhanget.

Digitala återgivningar av material vars skyddstid har löpt ut

En rent mekanisk skanning eller annan återgivning får normalt inte ett nytt upphovsrättsligt verksskydd om återgivningen saknar tillräcklig originalitet. Om återgivningen görs genom fotografering kan den i vissa fall ändå omfattas av den närstående rätten till fotografisk bild, även om den inte är tillräckligt originell för att vara ett fotografiskt verk.

För trogna återgivningar av bildkonstverk vars skyddstid har löpt ut gäller en särskild regel. En sådan återgivning får inte ett nytt fotografiskt bildskydd enbart genom att verket reproduceras troget. Om återgivningen i sig är originell kan den däremot få ett självständigt upphovsrättsligt skydd.

Rättsläget kan därför bero på vilken typ av föremål som återges, vilken teknik som har använts och vilka självständiga kreativa val som har gjorts.

Checklista inför publicering

Här ges förslag på några frågor institutionen kan ställa innan publicering. Notera att listan inte är uttömmande och att institutionen kan behöva beakta andra aspekter. Kom ihåg att dokumentera bedömningen!

Materialet

  • Känner vi till upphovspersonen eller fotografen?
  • Vet vi när materialet skapades?
  • Vet vi när upphovspersonen avled?
  • Har vi identifierat eventuella verk inuti handlingen?

Rättigheterna

  • Är materialet fortfarande skyddat?
  • Vet vi vem som är rättighetshavare?
  • Har institutionen ett avtal eller tillstånd?
  • Omfattar tillståndet den planerade användningen?
  • Finns särskilda villkor för namnangivelse eller bearbetning?

Fotografier

  • Är fotografiet ett fotografiskt verk eller en fotografisk bild?
  • Kan äldre beställarregler vara tillämpliga?
  • Avbildar fotografiet ett annat skyddat verk?
  • Finns identifierbara personer på bilden?

Publiceringen

  • Finns ett tydligt publiceringsändamål?
  • Förekommer känsliga eller integritetsnära uppgifter?
  • Är publiceringen redaktionell eller marknadsförande?
  • Har rättighetsbedömningen dokumenterats?

Vägledning av forskare och andra användare

Arkivinstitutionen och forskaren har olika ansvar. Institutionen bör lämna korrekt information om vad den känner till, exempelvis:

  • upphovsperson eller fotograf,
  • framställningsår,
  • rättighetshavare,
  • kända avtal och villkor,
  • om institutionen själv innehar rättigheter,
  • hur upphovspersonen, arkivbeståndet och arkivbevararen ska anges.

Institutionen bör däremot inte ge en mer långtgående rätt att använda materialet än institutionen själv har.

Var tydlig med vad ett utlämnande innebär

När en forskare får en kopia bör det framgå att:

  • tillgång till materialet inte automatiskt innebär publiceringstillstånd,
  • forskaren ansvarar för sin egen publicering och vidare användning,
  • materialet kan omfattas av upphovsrätt, dataskydd eller avtalsvillkor,
  • upphovsperson, arkivbestånd och arkivbevarare ska anges enligt meddelade villkor,
  • materialet inte får användas i en form eller ett sammanhang som kränker upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
  • ett nytt tillstånd kan behövas om användningssättet förändras.

Standardtext till forskare och användare

Du som använder materialet ansvarar för att bedöma den planerade användningen och inhämta de tillstånd som behövs. Tillgång till materialet eller leverans av en kopia innebär inte att upphovsrätt, publiceringsrätt eller andra rättigheter överlåts. Materialet kan även omfattas av dataskydd, sekretess, avtalsvillkor eller andra begränsningar.

Ange upphovsperson eller fotograf i den utsträckning som god sed och tillämpliga villkor kräver. Ange också information om arkivbestånd och arkivbevarare enligt institutionens anvisningar.

Upphovsperson och källa

En källhänvisning till arkivbeståndet eller arkivbevararen ersätter inte namnangivelse av upphovspersonen. Ange båda när uppgifterna är kända.

Fotograf: Förnamn Efternamn. Arkivbeståndets namn. Förvaras hos Arkivbevararens namn. 

Fotograf ej identifierad. Arkivbeståndets namn. Förvaras hos Arkivbevararens namn.

Bygg hållbara rutiner

En arkivinstitution bör inte behöva börja om från början vid varje förfrågan. Ett systematiskt rättighetsarbete minskar riskerna och gör materialet enklare att använda.

  • Ta fram en policy för upphovsrätt och återanvändning.
  • Använd skriftliga gåvo- och depositionsavtal.
  • Registrera kända rättigheter och villkor i arkivförteckningssystemet.
  • Skilj mellan äganderätt, upphovsrätt och publiceringstillstånd.
  • Dokumentera fotografers levnadsår och verksamhetsperioder.
  • Registrera när skyddstider beräknas löpa ut.
  • Inför en checklista för digitalisering och webbpublicering.
  • Använd standardtexter vid leverans av kopior.
  • Dokumentera efterforskningar efter rättighetshavare.
  • Ompröva äldre bedömningar när ny information kommer fram.