- Start
- Ståndpunkter & fakta
Fakta om arkiv
Fakta om arkiv
Arkiv: ordet med flera betydelser
arkiv = arkivbestånd
Arkivet kan syfta på en mängd information. Exempelvis "Dag Hammarskjölds personarkiv (SE/MSA/AA001928)".
arkiv = arkivlokal
Arkivet kan syfta på en lokal eller yta där arkivbestånd bevaras. Exempelvis "Arkivlokalen Våning 2".
arkiv = arkivfunktion
Arkivet kan syfta på funktionen hos en arkivbildare som arbetar med arkivbestånden och arkivlokalerna. Exempelvis "LKAB, arkivenheten".
arkiv = arkivbevarare
Arkivet kan syfta på en aktör som bevarar arkivbestånd från andra arkivbildande aktörer. Exempelvis "Företagsarkivet i Westerbotten" som bevarar näringslivsarkiv från företag i regionen.
Arkivväsendets två funktioner
Båda delarna behövs för ett välinformerat samhälle med ett gott minne.
Informationssförsörjande
Tillhandahålla aktuell information till arkivbildaren, samhället och medborgarna samt säkerställa en informationsförvaltning som garanterar att informationen bevaras.
Kulturell
Bevara och tillhandahålla historiskt källmaterial som på nytt blir aktuellt för arkivbildaren, samhället och medborgarna i en historisk kontext. Arkiven är en viktig bärare av vårt gemensamma kulturarv.
Det svenska arkivväsendet
Enskilda arkivsektorn
- Civilsamhället, näringslivet, privatpersoner
- Regleras inte i lag
- Ingen ansvars- eller tillsynsinstans
Kommunala arkivsektorn
- Kommunala och landstingskommunala myndigheter
- Omfattas av Arkivlag (1990:782)
- Respektive kommun- eller regionstyrelse är arkivmyndighet
Statliga arkivsektorn
- Statliga myndigheter
- Omfattas av Arkivlag (1990:782)
- Riksarkivet är arkivmydighet
"Hur många arkiv finns det i Sverige?"
Detta är den överlägset vanligaste frågan som Svenska Arkivförbundet får. Det enkla svaret är att det saknas uppgifter om hur många arkivbevarare det finns i Sverige, eller hur många och stora arkivbestånd de förvaltar.
I både Norge och Danmark har antalet arkivbevarare undersökts och dokumenterats, och statistik om arkivbestånden samlas in regelbundet. Svenska Arkivförbundet ser det som en allvarlig brist att motsvarande kunskap saknas i Sverige. Bristen försvårar arbetet med att synliggöra kulturarvets omfattning och den samhällsnytta som arkivsektorn bidrar med.
Här presenteras uppgifter om arkivbestånd hos några av Sveriges mest välkända arkivbevarare.
Centrum för Näringslivshistoria
- ca 7 000 st arkiv
- ca 87 000 hyllmeter arkiv
- okänd mängd digitala arkiv
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
- ca 5 000 st arkiv
- ca 14 000 hyllmeter arkiv (2020)
- okänd mängd digitala arkiv
Länsarkiven (29 st)
- okänt antal arkiv
- ca 85 000 hyllmeter arkiv (2023)
- ca 9 023 gb arkiv
Nordiska museet
- ca 700 st arkiv
- ca 5 500 hyllmeter arkiv
- okänd mängd digitala arkiv
Hembygdsrörelsen
- 92 % av rörelsens ca 2 000 föreningar bevarar arkiv
- 25 000 hyllmeter arkiv (2013)
- okänd mängd digitala arkiv
Riksarkivet
- okänt antal enskilda arkiv
- ca 124 000 hyllmeter enskilda arkiv
- ca 626 000 hyllmeter statliga arkiv
- okänd mängd digitala arkiv
Den digitala informationsåldern
Arkivsektorn arbetar med samtidens digitalisering i två parallella spår: digital arkivering och digitisering.
Digital arkivering: att bevara ursprungsdigital information
Digital arkivering innebär att information som har skapats digitalt bevaras i digital form. I dag skapas nästan all information digitalt, och enligt grundläggande arkivprinciper ska den bevaras i sitt ursprungliga format.
Digital arkivering kräver en professionell organisation, särskild kompetens och tekniska system. Informationen måste förbli läsbar, oförändrad och tillförlitlig under mycket lång tid.
Digitalt bevarande är både tekniskt krävande och kostsamt, och många arkivbevarare saknar fortfarande de resurser och system som behövs.
Digitisering: att göra analog information digital
Digitisering innebär att analog information överförs till digital form. Syftet kan vara att skydda material som riskerar att förstöras genom slitage och åldrande eller att göra information och kulturarv tillgängliga för fler.
När ett brev, fotografi eller protokoll digitiseras bevaras det analoga originalet. Arkivbevararen behöver därför förvalta både originalet och den digitala kopian. Det medför dubbla kostnader för förvaring, vård och teknisk förvaltning. Därför är endast en begränsad del av de svenska arkivbestånden digitalt tillgänglig.
Arkivvetenskapen i Sverige
Arkivvetenskap handlar om informationens väg genom tiden: hur den skapas, värderas, ordnas, beskrivs, bevaras och görs tillgänglig.
Ämnet är förankrat i både historiska vetenskaper och modern informationsteknologi.
Arkivvetenskap är ett väl etablerat utbildningsämne med högt söktryck. Trots det är arkivvetenskap inte ett eget forskarutbildningsämne i Sverige.
Disputation sker i stället inom närliggande ämnen, exempelvis biblioteks- och informationsvetenskap och data- och systemvetenskap.
Källa: Vad är arkivvetenskap? (2026).
Förstörelse av arkiv
Arkiv är makt och en grund för vårt gemensamma minne.
När arkiv förstörs uppstår hål som aldrig helt kan fyllas. Medveten förstörelse är därför ett allvarligt angrepp på både historien och framtiden.
Observera att sammanställningarna inte är heltäckande. De bygger på ett urval av kända händelser.
Förstörelse av arkiv i fredstid
Händelser där arkiv har förstörts under fredliga förhållanden, avsiktligt eller oavsiktligt.
Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland drabbades 2024 av översvämningar och fuktskador i sina lokaler i Mölndal. Hundratals hyllmeter unika handlingar skadades och utsattes för mögelrisk. Saneringskostnaden uppskattas till omkring fyra miljoner kronor.
En stor vattenläcka i Centrumhuset i Hultsfred drabbade Svenskt Rockarkiv. Hela bottenplanet täcktes av cirka en decimeter vatten.
I början av 2021 drabbades Nordiska museets bildarkiv av en omfattande vattenläcka. Omkring 100 000 historiska fotonegativ vattenskadades.
Den 3 mars 2009 kollapsade Historiska arkivet i Köln i samband med byggandet av en ny tunnelbanelinje. Omkring 90 procent av arkivmaterialet begravdes i rasmassorna. En stor del har kunnat räddas, men restaureringsarbetet beräknas ta flera decennier.
Förstörelse av arkiv i konflikt
Händelser där arkiv har förstörts i samband med krig, väpnade konflikter eller andra oroligheter, avsiktligt eller oavsiktligt.
2023 förstördes samlingarna vid Muhammad Omar Bashir-centret för Sudanstudier i Omdurman genom plundring och brand. Arkivet innehöll tusentals historiska dokument, primärkällor och andra oersättliga samlingar om Sudans politiska och kulturella historia.
Även Sudans nationella arkiv, National Records Office i Khartoum, har skadats svårt av strider, bränder och explosioner. Byggnaden rymmer omkring 30 miljoner dokument från 1500-talet och framåt. Merparten av de fysiska handlingarna överlevde, men byggnaden skadades svårt och det elektroniska arkivet gick förlorat.
Den 15 juni 2023 uttryckte International Council on Archives djup oro över förstörelsen och hoten mot arkiv i Sudan. Organisationen uppmanade myndigheter och konfliktens aktörer att skydda arkivsamlingar, upprätta beredskapsplaner och värna de arkivarier som försökte rädda materialet. År 2025 upprepade ICA kravet på skydd för Sudans arkiv och kulturarv.
Den 29 november 2023 förstördes Gazas stads centralarkiv i ett israeliskt bombanfall. Tusentals historiska dokument om stadens historia och utveckling förstördes.
International Council on Archives uttalade sig den 13 december 2023 om bombningen och förstörelsen av arkiven. ICA uttryckte djup oro, uppmanade alla parter och särskilt dem som ansvarar för militära insatser att skydda dokumentärt kulturarv och hänvisade till 1954 års Haagkonvention. ICA betonade att arkiv är avgörande för mänskliga rättigheter, samhällens minne och återuppbyggnaden efter en konflikt.
Den 25 februari 2022 förstördes den ukrainska säkerhetstjänstens arkiv i Tjernihiv genom rysk beskjutning och brand. Omkring 13 000 akter om sovjetiskt förtryck gick förlorade.
Ukrainska myndigheter har också dokumenterat skador på arkiv i bland annat Charkiv, Mykolajiv, Odessa, Sumy, Kyiv och Cherson. Från regionarkivet i Cherson uppges mer än 1 500 arkivbestånd, omkring hälften av arkivets samlingar, ha förts bort under den ryska ockupationen.
Under Islamiska statens ockupation av Mosul 2014–2017 förstördes bibliotek och dokumentsamlingar vid bland annat Mosuls universitet. Böcker, sällsynta manuskript, kartor och andra samlingar brändes avsiktligt.
UNESCO beskrev förstörelsen som en del av en systematisk kulturell rensning och som ett angrepp på Iraks kunskap och kollektiva minne. Uppgifterna om exakt antal förstörda volymer varierar, men förlusterna var mycket omfattande.
Under konflikten i Mali 2012–2013 brändes eller stals omkring 4 200 manuskript från Ahmed Baba-institutet i Timbuktu.
Förstörelsen blev betydligt mindre än man först befarade eftersom lokala bibliotekarier och invånare i hemlighet hade fört hundratusentals manuskript i säkerhet.