Krisberedskap

Kunskap

Kunskapsresurser för ökad krisberedskap

Arkiv har flera parallella uppdrag: att samla in, bevara och tillgängliggöra arkivmaterial för arkivskapare, forskare och samhället i stort. Dessa uppdrag måste upprätthållas även i en krissituation. Här finns resurser som kan stärka Arkivets beredskap.

”…skada på ett folks kulturegendom, oavsett vilket land den tillhör,
är liktydigt med skada på hela mänsklighetens kulturarv…”
Konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt, 1954

Beredskap hos de nationella Arkiven och Länsarkiven

I en tid av snabba förändringar och oväntade utmaningar har beredskapsarbetet inom kulturarvssektorn aldrig varit viktigare. Arkiven, som förvaltar vårt gemensamma minne, spelar en avgörande roll för att bevara och skydda information som samhället behöver för att fungera. Här är Svenska Arkivförbundets översyn av beredskapsläget hos 33 nationella Arkiv och Länsarkiven.

Publicerad januari 2025.

Konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Haagkonventionen från 1954 är det första internationella avtalet som helt fokuserar på att skydda kulturarv vid väpnad konflikt. Den tillkom efter de omfattande förstörelserna under andra världskriget och bygger på idén att skador på kulturarv är en förlust för hela mänskligheten.

Konventionen etablerar att:

  • arkiv är skyddsvärt kulturarv
  • skyddet ska planeras i fredstid
  • verksamheten måste fungera även under kris

Den ger alltså en tydlig grund för dagens arbete med arkivens krisberedskap och roll i totalförsvaret.

Checklistor

Strategisk planering

Internationell standard för Katastrofberedskap och restvärdesräddning (SS-ISO 21110:2019)
Denna standard ger en plattform för beredskapsplanering och restvärdesräddning vid nödsituationer för arkiv, bibliotek och museer. Den ger en översikt över hur man kan planera, agera och restvärdesrädda samlingar efter en kris. Fokus ligger på att hantera konsekvenserna av en kris och dess bredare påverkan. Dokumentet beskriver en cykel för att utveckla, testa och granska en plan, samt hur man presenterar den. Målet är att uppmuntra personal att förbättra sin beredskap genom att lyfta fram goda exempel. 

Riskanalys

Kris- och katastrofplan

Priorteringar

Krisövningar

Övningar, UNESCO
Ett tiotal övningar med utgångspunkt hos arkivbevarare som bland annat fokuserar på riskanalys, utvärdering av krisplan, kriskontakter, restvärdesräddning, prioritering i samlingarna, omhändertagande av fysiska och digitala arkivsamlingar samt audiovisuella samlingar. 

Övningar, Riksantikvarieämbetet
När man har tagit fram en katastrofplan behöver man testa den. En övning kan ge bra insikter om hur katastrofplanen fungerar. Det finns möjlighet att utvärdera katastrofplanen och att lära sig mer om hur man samarbetar.

Krisutrustning

Finns inte en komplett krisutrustning att köpa går det lika bra att analysera Arkivets behov och sätta samman en egenkomponerad krisutrustning. Här finns en bra checklista. 

Akuttunna. Foto Amanda Vesterlund.

Digitalisering och digitalt skydd

Praktisk guide till nöddigitalisering av pappersbaserade arkiv (2024)
Manualen skapades för att hjälpa ukrainska arkiv att bevara sina ovärderliga samlingar mitt under pågående konflikter. Den täcker både långsiktig beredskap och kortsiktiga åtgärder för att minimera förlusten av viktiga dokument. Den innehåller praktiska råd om riskanalys, räddningsinsatser, dokumentation och prioritering av digitalisering.

Vägledning för fysisk informationssäkerhet i it-utrymmen (2013)
Vägledningen är framtagen av MSB och Riksarkivet, ger stöd för att utforma säkra it-utrymmen. Den betonar att fysiskt skydd är en viktig del av informationssäkerheten och omfattar områden som placering, konstruktion, skalskydd, tillträdesskydd, brandskydd, miljö och kyla, el och datanät, vätskeskydd samt teknisk övervakning och larm. 

Forskning

Kulturarv och motståndskraft i återuppbyggnaden av svenskt totalförsvar (2026)

Artikeln belyser hur kulturarv på senare tid har fått en ökad betydelse i återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar. Med bakgrund i kriget mellan Ryssland och Ukraina framställs kulturarv som centralt för samhällets motståndskraft mot yttre hot. Författaren beskriver också en diskursiv förändring i Sverige sedan 2023, där fokus inte bara ligger på att skydda kulturarv från förstörelse, utan även på dess roll i att stärka social sammanhållning och resiliens. Avslutningsvis problematiseras en alltför förenklad syn på resiliens, då kulturarv är viktigt av flera skäl – inte enbart för att bygga nationell identitet.

Utmärkning av kulturegendom som skyddas enligt humanitär rätt (2025)

Den blå skölden fungerar som ett internationellt erkänt emblem för att markera och skydda kulturegendom under väpnade konflikter enligt humanitär rätt. Det är staten som ansvarar för att avgöra vilken egendom som ska märkas med emblemet, men internationell rätt ger ingen detaljerad vägledning för hur dessa beslut ska fattas. Rapporten analyserar det rättsliga ramverket kring utmärkning av kulturegendom och belyser relationen mellan olika folkrättsliga skydd, däribland Unescos Världsarvskonvention.

Det rättsliga ramverket för undanförsel av kulturegendom (2024)

Rapporten undersöker hur kulturegendom kan skyddas vid krig eller krigsfara, med fokus på Blekinge län. Den analyserar juridiska förutsättningar och ansvar för att flytta kulturegendom till säkrare platser innan lagen om undanförsel och förstöring blir tillämplig. Rapporten betonar vikten av att ha tydliga planer och avtal för att skydda kulturegendom och diskuterar olika lagar som reglerar detta, inklusive arkivlagen. 

Hotet mot kulturarven: en analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige (2024)

Rapporten är tänkt att vara ett stöd till planeringen för aktörer som har ansvar för förvaltning av kulturarv. Den syftar framför allt till att svara på frågeställningen: Vilka hot kan kulturarv som förvaltas i Sverige utsättas för? Resultatet av analysen är en bred beskrivning av aktörsdrivna hot mot kulturarv och visar på att dessa kan realiseras under fred och gråzon likväl som vid en väpnad konflikt. Den ger också vid handen att kulturarv kan vara hotat på fler sätt än fysisk förstörelse.

Kulturarvets betydelse i krig och konflikt: en diskussion om behov av kulturarvsforskning för totalförsvaret (2023)

Syftet med rapporten är att visa på områden där kulturarvet används i konflikter och i krig. På detta sätt uppmärksammas kulturarvets betydelse för totalförsvaret. Rapporten diskuterar även hur en djupare förståelse kring dessa frågor kan nås framöver. Fokus ligger framför allt på att förstå varför kulturarv blir mål i konflikter och i krig. 

Skydd av kulturarv vid krig och krigsfara (2022)

Rapporten undersöker hur krig och konflikter påverkar kulturarv och hur dessa kan skyddas. Den belyser särskilt hur kriget i Ukraina har skadat kulturarv och väckt frågor inom den svenska kulturarvssektorn om skyddsåtgärder. Rapporten diskuterar nuvarande regelverk, ansvar och roller för skydd av kulturarv i Sverige och hur dessa kan integreras i totalförsvaret. 

Skydd av kulturarv: kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet (2022)

Kulturegendom är i fara under krig, vilket strider mot internationella överenskommelser och betonar vikten av att planera skyddsåtgärder i förväg. Sveriges säkerhetsläge försämrades efter konflikten i Ukraina 2014, vilket ledde till beslutet att återuppbygga totalförsvaret. Studien syftar till att sammanställa utvecklingen och ge förslag på prioriteringar för skydd av kulturarv. Den betonar behovet av att se över lagar och föreskrifter, samt att förbättra dialogen mellan berörda parter för att stärka beredskapen.

Kulturarv i krig och konflikt: en forskningsöversikt (2016)

Forskningsöversikten visar att det finns en hel del forskning om kulturarv i krig och konflikt inom statsvetenskap, kulturhistoria, juridik, historia m.fl. ämnen. Framför allt finns mycket forskning om de konsekvenser som krigen på Balkan under 1990-talet förde med sig för kulturarv och kulturskatter. Även kriget i Irak under 2000-talet och första och andra världskriget är väldokumenterade.

Övriga resurser