Svenska Arkivförbundets vårkonferens 2026 i Uppsala samlade deltagare från hela arkivsektorn kring temat Arkiven och minnet. Under två dagar stod frågan om hur arkiven formar, bevarar och utmanar det kollektiva minnet i centrum. Konferencier var författaren och arkivarien Hampus Busk, Stockholms stadsarkiv, som bidrog med reflekterande och sammanhållande perspektiv genom programmet.
Konferensen inleddes av Sten Bernhardsson, kulturdirektör Uppsala kommun, som lyfte arkivens dubbla uppdrag: att både möta samtidens behov av snabb och tillgänglig information och samtidigt bevara kulturhistoriskt material för framtida, i dag okända, användare. Perspektivet – hur framtiden kommer att förstå vår egen tid – återkom som en röd tråd genom dagarna.
Läs mer: Översiktsplan Uppsala kommun
Ett internationellt perspektiv gavs av Helene Larsson Pousette, som med exempel från bland annat USA, Ryssland, Turkiet och Serbien visade att arkiv långt ifrån är en självklarhet överallt. Hon beskrev arkivordnande som en kärlekshandling – en omsorg både om dem som levt före oss och om dem som kommer efter.
Läs mer: Arkivism: en handbok, We hear you – a climate archive
Flera presentationer visade arkivens bredd. Per-Ola Karlsson berättade om Företagens historia i Uppsala, där näringslivsarkiv möter kulturarv – inte minst genom Owe Thörnqvists personarkiv, som förenar företagande, konstnärskap och lokal identitet.
Läs mer: Företagens historia i Uppsala län
Projektet Labour’s Memory, presenterat av Catalina Benavente, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Örjan Simonson, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, lyfte verksamhetsberättelsernas roll som en central ingång till större arkivbestånd, trots deras stora variation i form och omfång – från enstaka meningar på en sida till hela 700 sidor (!).
Läs mer: Labour’s memory
Judit Szalay, Institutet för språk och folkminnen, visade på den långa process som leder fram till arkivbildning: identifiera behov, engagera ideella krafter, tålamodsprövande lång startsträcka, professionalisering, arkivforskning, dokumentation och komplettering av källmaterial, bokutgivning och till sista arkivberikning. Allt detta genom fallet med Nås folkdräkt och forskaren Margareta Jonths.
Läs mer: Nåsdräktens historia
Mikael Alm och Johan Sjögren, historiker och arkivarie från Uppsala universitet, presenterade ett av Sveriges mest spektakulära personarkiv: Gustav III:s egen samling. Kungen hade själv en tydlig intention att bli arkiverad. Efter hans död fördes materialet omedelbart till Uppsala universitetsbibliotek, där det förblev hemligt i 50 år. Med tiden har samlingen slitits hårt, och sedan 2019 är den därför spärrad för utlån. En riktad satsning möjliggjorde konservering och digitisering. Detta har haft omedelbara och påtagliga effekter på forskningen, inte minst genom att materialet nu nås internationellt och bidrar till ny grundforskning.
Läs mer: Av Gustavs hand
Dag ett avrundades med ett panelsamtal mellan Henrik Summanen, Riksantikvarieämbetet/Svenska Arkivförbundet, Helene Larsson Pousette, arkivaktivist och Stefan Lundblad, länsantikvarie Uppland, under ledning av Mats Persson, Svenska Arkivförbundet. De diskuterade bland annat arkivens roll i samhället. Deltagarna var eniga om att arkiven behöver bli mer synliga och ta en mer aktiv plats i samhällsdebatten, samtidigt som deras viktigaste kapital – trovärdigheten – måste värnas. Att avstå från att delta i debatten sågs i sig som ett ställningstagande. Samtalet berörde också digitaliseringens utmaningar. Kulturarvsinstitutionerna bär ofta kostnaderna, medan värdet i stor utsträckning uppstår någon annanstans i samhället. Detta gör insatserna svåra att förklara och motivera, trots att de på lång sikt betraktas som väl värda investeringen.
Dag två inleddes med statsvetaren Carl Öhman, Uppsala univeristet. Hans forskning baserat sig på ett dataset med 2,7 miljarder Facebook-användare visar att vi redan under 2060-talet kan ha fler döda än levande profiler på plattformen. Sociala medier riskerar därmed att utvecklas till en form av digital kyrkogård, med potentiella konsekvenser för samhällets maktfördelning och hur historien representeras. Hans forskning visar också på viktiga juridiska och etiska frågor. Eftersom GDPR inte omfattar avlidnas data saknas tydliga ramar för hur denna information får användas – bör även de döda ha rätt till ett privatliv?
Läs mer: The Afterlife of Data, Öhmans forskarprofil
Karin Johansson, Uppsala universitet, presenterade sitt arbete med värdegrundsdrivna kulturarvsupplevelser. Hon konstaterade att många yngre i grunden är intresserade av arkiv, bibliotek och museer (ABM), men att paketeringen ofta inte fungerar och därför missar sin publik. Ett sätt att möta detta har varit att arbeta med mer gestaltade och berättande former. Detta innebär dock utmaningar kopplade till autenticitet. Samtidigt framhölls att det lekfulla tilltalet kan ha starka positiva effekter: det kan skapa historisk empati och väcka ett genuint engagemang för kulturarvet.
Läs mer: Johanssons forskarprofil, Kulturarv som politik och pedagogik
Ett av förbundets konferensers mest uppskattade inslag är Omvärldsbevakning, som i år gav en aktuell överblick över digitaliseringens utveckling i Sverige samt den nya arkivlagstiftningen i Norge.
Moa Ranung från Riksantikvarieämbetet betonade att digitalisering i kulturarvssektorn främst bör ses som ett medel, inte ett mål i sig. Digitalisering är ett av flera verktyg för att nå verksamhetens övergripande mål och att insatserna behöver vara tydligt förankrade i vad man vill uppnå. Som exempel lyfte hon Digitala museilyftet, en satsning som – trots sitt namn – riktar sig till en bred mångfald av kulturarvsaktörer, inte enbart museer.
Läs mer: Digitala museilyftet – om digitalisering av kulturarv
Kjetil Landrog från norska Arkivforbundet gav en översikt av utvecklingen av arkivlagstiftningen i Norge. Han beskrev hur regelverket har förändrats över tid i takt med samhällets och informationshanteringens utveckling. Särskilt fokus låg på den nya arkivlag som trädde i kraft den 1 januari 2026. Den markerar ett viktigt steg i anpassningen till dagens digitala verklighet.
Läs mer: Arkivforbundet (NO), Arkivlag (NO)
Den omvalda förbundsordföranden Katarina Carlsson avslutade konferensen med en sammanfattning och reflektion över Svenska Arkivförbundets roll. Hon lyfte det arbete som lagts ned för att ta fram resurser, statistik och kunskapsunderlag för hela sektorn. Med uppmaningen att “våra resurser är era” betonade hon att materialet är till för att användas brett – utan krav på vare sig källhänvisning eller erkännande. Det viktiga, framhöll hon, är att fler aktörer använder underlagen för att stärka och synliggöra arkivsektorn. Sektorns utveckling är beroende av många röster som gemensamt driver dess frågor framåt.
Foton
